Byggande, infrastruktur och kollektivtrafik

Byggande, infrastruktur och kollektivtrafik

Solna har tio år i rad blivit utnämnd till Sveriges företagsvänligaste kommun. Det märks på vad som byggs, hur det byggs och hur det finansieras. Under den senaste tiden har det byggts och byggs många stora kontorskomplex med flera huvudkontor i olika branscher. Sveriges fyra största byggbolag har huvudkontor i Solna och det femte är på gång. Liknande gäller livsmedelsbranschen, banker och telekom. Solna är den enda kommunen i Sverige som har fler arbetsplatser än boende.

Varje dag kommer 70 000 personer till Solna för att arbeta. Sen åker de hem till den kommun där de betalar skatt. Företagen betalar ingen kommunalskatt. Och obalansen mellan boende och arbetsplatser fortsätter att växa. Bergshamrapartiet vill bryta trenden. Bygg bostäder – ej kontor. Då Solna bygger infrastruktur och trafikleder sker det på företagens och bilismens villkor.

Exempel:

• Signalbrons och Ritorps trafikplats motorvägsliknande ramper som tillkom för att uppfylla avtal kopplat till Arenastadens utbyggnad.

• Tvärbanan genom Solna grävdes ner under Frösundaleden för att ej hindra biltrafiken. Den blev en barriär som skar av gång- och cykeltunnlar.

• Solna har skrivit ett uselt avtal med Trafikverket gällande Mälarbanans breddning. Man accepterar en betongintunnling som blir en barriär mellan Huvudsta och Skytteholm. Bergshamrapartiet kommer att verka för att avtalet omförhandlas och järnvägen grävs ner. Som de kommer att göra i Sundbyberg.

• Bergshamravägen och Roslagsvägen delar Bergshamra/Stocksundstorp i tre delar och sprider buller och avgaser. Bergshamrapartiet vill att Solna i samarbete med Danderyd och Stockholm förlägger vägarna i en djup bergtunnel.

• Bergshamrapartiet kommer att verka för att E18, inklusive transporter av farligt gods flyttas till Norrortsleden. Vidare omskyltning i Norra länken så att trafiken till E18 väljer Roslagstull istället för Järva krog. Då det gäller finansiering försöker Solna få andra att betala genom försäljning av byggrätter.

Idag har vi en investeringsvolym på 2 miljarder kronor som staden hoppas få in från exploatörer. Detta innebär att Solna säljer av sin mark till högstbjudande, vilket oftast är kontor och då det gäller bostäder, bostadsrätter. Denna modell är riskabel och påverkar vad som byggs. Vi har ingen bra patentlösning, men vi bör leta alternativ
.