Varför ska kontor bekosta överdäckningen i Huvudsta?

Varför ska kontor bekosta överdäckningen i Huvudsta?

Solna och Trafikverket har kommit överens om vad som ska ske i Solna då Mälarbanan breddas. En kortare del, ca 450 m, däckas över från Frösundaleden till Nybodagatan och det byggs en pendeltågsstation i Huvudsta under bron. För detta skall Solna betala 600 Mkr.

Men hade Solna inte varit så fokuserade på att bygga Huvudstaleden i tunnel kunde man antagligen nått längre.

Sundbyberg var tidiga med sitt krav på överdäckning, så där har Trafikverket haft tid och möjlighet att anpassa sina planer. För 800 Mkr får man nergrävning av järnvägen i stort sett hela centrala Sundbyberg och får ett fint utgångsläge för en sammanhållen stadskärna.

Då Solna (tillfälligt?) släppte Huvudstaleden i tunnel var många beslut redan tagna och en del redan byggt. De nya järnvägsviadukterna vid Tomteboda ligger så pass högt att överdäckningen i Solna inte kan gå längre än till Nybodavägen. Det blir inte ens en nedgrävning utan järnvägen byggs över på en högre nivå. Det blir en ny typ av barriär mellan Huvudsta och Skytteholm.

Pehr Granfalk säger att överdäckningen inte skall belasta Solnas skattebetalare. Därför kommer man att maximera vad man kan få ut av de skapade byggrätterna, och då blir det huvudsakligen kontor. Men är det ens ekonomiskt det bästa? För en kontantsumma säljer man kommunens mark och pengarna går direkt till denna investering. Man får fler kontor som inte bidrar med mycket. De betalar ingen kommunalskatt, men ger ökad trafik och ställer krav på infrastruktur. Det är som att kissa på sig – en kortsiktig lösning.

Jag har roat mig med att räkna på vad ett annat scenario skulle innebära. Säg att man istället satsade på bostäder. En byggrätt för en normal lägenhet i detta läge är värt ca en miljon. 600 lägenheter bekostar överdäckningen. I nybyggda lägenheter bor drygt 2 personer. De är ofta i yrkesverksam ålder. Låt oss säga att 1000 skattebetalare flyttar in (några är redan tidigare solnabor, men det då blir det en flyttkedja). Skatteunderlaget i Solna är 258 565 kr (inkl barn och pensionärer). kommunalskatten är 17,12 %. En överslagsberäkning ger 44 Mkr. Alltså 44 Mkr i ökade kommunalskatteintäkter varje år. Men vän av ordning invänder då och säger att kommunen får ökade utgifter för dessa nya invånare. Men det kompenseras delvis genom att varje nytt barn och pensionär förändrar demografin så att Solna behöver betala mindre utjämningsskatt.

Det årliga tillskottet i kommunens budget är så stort att det räcker till att betala ett lån på 600 Mkr, så egentligen kan man ta mindre betalt för byggrätten och få lägre hyror. I kontorsfallet gäller inte detta, då det är en engångstransaktion.

Men varför prioriterar då kommunen kontor framför bostäder?

Ja, varför?

Björn Bränngård, #2 på Bergshamrapartiets valsedel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.