Lokalpolitisk hearing i Folkets hus. Solna igår, idag och imorgon.

Lokalpolitisk hearing i Folkets hus. Solna igår, idag och imorgon.

Solna hembygdsförening bjöd in de nio partierna i kommunfullmäktige till en hearing om lokalpolitik.
Det var ett mycket välorganiserat möte där man i förväg hade skickat ut frågor på temat Solna igår, idag och imorgon.
Varje parti hade fyra minuter på sig för varje tema och turordningen var lottad.
Undertecknad var Bergshamrapartiets representant och så här svarade jag:

 

Solna igår

Vi lär av historien

  • Solna stad fyller 75 år i år. Under dessa år har staden utvecklats och förändras på många sätt. Självklart ska vi lära oss av historien. Vad anser du är den viktigaste lärdomen vi kan dra av det som hänt under dessa 75 år? Berätta om något riktigt bra som skett och som du tycker att vi kan/bör lära oss av.

 

Solna har haft stadsrättigheter i bara 75 år, men platsen och namnet har en mycket gammal historia. Solnön reste sig ur havet efter istiden och blev bebyggd under järnåldern. Solna kyrka byggdes på 1180-talet och Solna socken omfattade centrala Stockholm, Nacka och Lidingö. Gustav Vasa gjorde Solna socken till annex under Storkyrkan 1529. Hundra år senare, 1626, frigavs Solna, men Norrmalm överfördes till Stockholms stad. Solnas sockens gränser motsvarade då i stort sett stadens gränser idag. Men Solna fick ingen riktig stadsbebyggelse. Det närmaste vi kommer är Råsunda, som startade som ett aktiebolag Råsunda Förstads AB, 1907. Bolaget finns ju kvar och förvaltar Solna stadshus, Biblioteket, Industriviadukten och Överjärva gård. Med växlande framgång. Solna fick stadsrättigheter den 1 januari genom att tre municipalsamhällen slogs ihop. Min mamma bodde då i Ulriksdal. Hon har berättat att min morfar på nyårsaftonen sa: ”I natt blir Solna stad. Då ni vaknar i morgon kommer det att gå spårvagnar här utanför.”

Men så lätt får man inte till stadsmässighet. Solna är ju ett antal stadsdelar som åtskiljs genom stora trafikleder och järnvägar. Det är inte lätt att skapa en sammanhållen stad av detta. Tyvärr har de senaste årens infrastruktursatsningar bara förstärkt den splittrade staden, eftersom man prioriterat bilens intressen. Tvärbanas nedgrävning för att inte störa Frösundaledens biltrafik har skapat en barriär genom stadens absoluta centrum. Trafiklösningar längs Kolonnvägen för att serva Arenastaden. Ritorpsrampen och Signalbron skulle jag kunna prata länge om. Min åsikt är att de bör rivas.

Då man fick chansen att däcka över järnvägen då Mälarbanan skulle breddas prioriterade man istället en biltunnel genom Huvudsta. Sundbyberg tog chansen och kan nu sammanföra stadens halvor för en kostnad av 800 mkr. En summa i nivå med vad Arenan kostat och vad en tunnelbanestation i Hagalund kommer att kosta. Vem har använt pengarna bäst?

 

Det finns flera exempel på dålig planering, men uppgiften var att berätta om något bra som skett och vad vi kan lära oss av det.

Jag tänker då på hur man tidigare har värnat det som är bra för att ha en bra grund att bygga på. Även om Solna inte har någon riktig stadskärna så har man istället fantastiska natur- och kulturmiljöer som man bör värdesätta och bevara och utveckla. Och då kan det behövas lagligt skydd. Nationalstadsparken och naturreservaten Igelbäcken, Ulriksdal och Råstasjön är skyddade miljöer. I det senaste fallet efter en lång kamp. Och den senaste striden för att bevara natur och kultur står just nu i Överjärva.

För att skydda och utveckla Solnas tillgångar krävs en kontinuitet. Och då kan vi lära oss av hur staden skötte dessa frågor tidigare. Då fanns ett aktivt intresse för dessa frågor. Det är denna skrift, Kulturmiljöer i Solna, från 1988 ett utmärkt exempel på. Kompetens och kontinuitet försvann med den sista stadsantikvarien 2006.

Jag har i kommunfullmäktige motionerat om att återupprätta posten.

 

Solna idag

Vi lever i nuet

  • Solna är företagsvänligast i Sverige. Det är självklart mycket positivt. Men borde vi inte också vara barnvänligast i Sverige, naturvänligast i Sverige och kulturvänligast i Sverige?

 

Solna har utsetts till Sveriges företagsvänligaste kommun tio år i rad. Och Solna är verkligen attraktivt. Många av Sveriges största företag har sina huvudkontor i staden.

Av Sveriges fyra största byggbolag har tre sitt huvudkontor i Solna. Det största med mest inflytande och nära koppling till staden genom delägarskap i Råsta Holding, Peab, har visserligen haft sitt huvudkontor i Skåne, men nu bygger de vid Järva krog. Femman på listan, Veidekke, är också på väg hit. De ska ju bygga sitt huvudkontor på Solnavägen.

SEB har nyss flyttat sitt huvudkontor till Arenastaden med sina 4500 anställda.

De tre största matkedjorna, ICA, COOP och Axfood har också sina huvudkontor i Solna. Och Lidl lär vara på gång hit.

Även stora bolag som Vattenfall, if, ÅF, Eniro och Telia har sina säten här.

Det är ju fantastiskt att en så relativt liten stad, 80000 invånare, på 27e plats vid årsskiftet, är så attraktiv. Och det ger ju massor av arbetstillfällen. Solna är faktiskt den enda kommun i Sverige som har fler arbetsplatser än invånare. Och räknar man i förhållande till personer i yrkesverksam ålder blir det ännu mer imponerande. 70 000 personer, mer än en fylld Friends arena kommer till Solna varje dag för att arbeta.

Men – det är väl bra? Det är väl bra med många arbetsplatser?

Man säger att Solnas låga arbetslöshet till stor del beror på att vi har så många arbetsplatser. Men endast 11000 av kommunens invånare arbetar i Solna, resten pendlar ut och arbetar i andra kommuner.

Och den stora pendlingen genererar ju massor av trafik. Med negativa miljökonsekvenser. Stockholm har en regional obalans där folk bor i söder och arbetar i norr. Med en ansträngd infrastruktur och tidskrävande arbetsresor. De ideala vore ju att fler kan jobba där de bor – eller bo där de jobbar.

Men det måste väl ge kommunen stora inkomster med så många stora företag? Nej, företag betalar ingen kommunalskatt. Och de anställda skattar där de bor. Alltså i huvudsak utanför Solna. Så ur kommunalekonomisk synpunkt är det bättre med bostäder än arbetsplatser.

Kommunen borde väl inse att det är bättre att bygga bostäder än arbetsplatser?

I Arenastaden planeras 30 000 arbetsplatser och 2 000 bostäder. I Nya Ulriksdal bygger man 9 000 arbetsplatser som bullerskydd för 1500 bostäder. I Hagastaden mellan Stockholm och Solna kommer det att bli hela 50 000 arbetsplatser men endast 6 000 lägenheter. På gamla Karolinska planerar man 3 000 bostäder och 100 000 kvadratmeter kontor. På Veidekkes tomt vid Solnavägen är det bättre balans trots ett bullerutsatt läge: 23 000 kvm kontor och 600 bostäder.

Så det går från dålig balans till sämre.

Det jag beskrivit hittills gäller framför allt stora företag. Främst kontor med hela Sverige som verksamhetsområde.

För mindre företag är förhållandena annorlunda. Många småföretag är ensamföretag eller familjeföretag som ofta bor i den kommun de är verksamma. Alltså hamnar skatten i ”rätt” kommun. De har också en verksamhet med lokal målgrupp, alltså till glädje och nytta för kommuninvånarna.

Men vad bör Solna satsa på istället för företag och idrott? Till att börja med höja målsättningen som skolkommun. Där nöjer sig Solna idag med att vara en medelmåtta. Men inte ens det når man.

Trots sin litenhet (det finns bara två kommuner som är mindre till ytan i Sverige) har Solna mycket rik och varierande natur. Satsa på det! Och miljö! Och varför inte överraska alla grannkommuner genom en rejäl satsning på att bli en bra cykelkommun. Det är inte så stora pengar och kan ge ett bra utbyte. Satsa på att bli en bra mottagarkommun för nyanlända. Satsa på vidareutbildning och kultur.

Naturligtvis kommer det att kosta.

Men låt inte målet att ha Sveriges lägsta kommunalskatt styra! Det kan bli dyrt på andra sätt.

För Bergshamrapartiet är skatten ett medel och inte ett mål!

 

Solna imorgon

Vi bryr oss om framtiden

  • Det vi gör idag – och kanske också det vi avstår från att göra – får konsekvenser inte bara för oss själva utan även för kommande generationer. Hur vill du att Solna ska utvecklas framöver? Vad vill du lägga till och vad vill du ta bort? Hur skulle Solna se ut år 2030 om du fick bestämma själv? Vilken är din vision?

 

Tack för frågan? Vilken utmaning! Men det är ju en fråga som alla partier bör ställa sig och en tidshorisont man bör ha i all planering. Minst!

Solnas översiktsplan har just 2030 som mål, och enligt den lär inte så mycket hända.

Jag tänkte vara djärvare i min vision.

12 år är en kort tid, men på vissa områden går utvecklingen snabbare än prognoserna. Då tänker jag på IT, automation men även på miljöområdet.

Jag gör några nedslag i Solna år 2030.

Shopping är inte längre den populäraste fritidsverksamheten, så MoS och Solna C har förlorat många butiker (även pga e-handel). Solna C har istället omvandlats till ett kultur- och aktivitetshus med restauranger från många matkulturer, ett kluster av konstgallerier som pendang till Hudiksvallsgatan, den gamla isbanan har återuppstått, höga klätterväggar och trapetser under glastaket. Utgången mot Slaktarbacken har öppnats. Där finns skulptur- och lekpark. Den stora trappan är sittplatser för publik till spontana föreställningar på golvet. Medborgarhuset på Bibliotekstorget har återuppstått med Biografen Skytten som också är teater och scen för Kulturskolan. 391 platser har den.

Stadshuset har blivit ungdomsbostäder. Förvaltningen har flyttat till något av alla kontor som blev lediga under kontorskrisen 2023. Nu byggs inga fler kontor, men desto fler bostäder, de flesta hyresrätter. Balansen mellan boende och arbetsplatser förbättras. Många kontor byggs om till bostäder.

Bilden av Solna som en stor trafikplats har förändrats. Många av misstagen från bilåldern åtgärdas. Obsoleta motorvägslösningar såsom Ritorpsrampen och Signalbron har rivits. Den förra måste ändå ändras då Ostkustbanan fick två spår till. Och att man ersatte Signalbron med samma lösning som på andra sidan järnvägen blev en bra affär pga de byggrätter som skapades. Simhallen i Ritorp är äntligen invigd, men ända sedan 2019 har man haft en 50-metersbassäng året runt då Huvudstabadet fick ett tält.

Man lyckades äntligen däcka över den breddade järnvägen, och där ligger nu nya Huvudsta station. Det är den gamla stationsbyggnaden i Tomteboda som återuppstått efter decennier i ett förråd i Västra skogen.

Solnavägen, som till skillnad från Enköpingsvägen har förutsättningar att bli en riktig stadsgata, är en mycket populär pulsåder mellan Solna C och Stockholms innerstad. Där går inga spårvagnar, eftersom de är omoderna, utan istället små självkörande bussar (som man redan idag kan prova i Kista).

Överjärva gård är förutom ett levande lantbruk även ett stadsekologiskt centrum. Söder om Överjärva, finns ett järnvägshistoriskt centrum med Rödingarna och återuppbyggda Tomteboda station (jag vet, jag har redan använt den en gång) varifrån museitåg går till Järnvägsmuseet i Gävle (ja, det finns plats efter breddningen av Ostkustbanan). Ulriksdals station har fått en södra utgång och från Bagartorp finns en gångbro över Hagalunds bangård till Råstasjön och Friends arena. Men den nya bangården norr om stan är snart klar och då försvinner denna barriär och Solna får ny mark att planera och bebygga.

Solna strand har återtagit sitt namn Vreten.

Efter en lång plan- och byggprocess har äntligen genomfartstrafiken genom Bergshamra och Danderyd flyttat ner till de långa bergtunnlarna som går från den nya rondellen i Järva krog till Täby och Stockholm. Tyvärr har inte gångbron över Ålkistan kunnat byggas eftersom landfästeskommunerna inte kommer överens om vem som ska betala. Men Stocksundstorp har fått en station på Roslagsbanan.

Hagalund, Solnas hjärta, är nu stadens hetaste stadsdel. Den har allt. Hagalundsgatan smalnades av då man byggde hus på parkeringarna. Där finns häftiga restauranger, heta butiker, kaféer och all tänkbar service, samtidigt som man någon våning upp behållit de trafikseparerade gårdarna som har mycket säkra vägar till stadsdelens förskolor, skolor och fritidsgårdar. Och även träffpunkter för de åldersrikare. Genom att staden satsat på ungdomar och äldre har man ändrat kommunens demografi, så nu betalar man mycket mindre utjämningsskatt än på 2010-talet.

Tillsammans med Rudviken, Hagalunds industriområde och Veidekkes kvarter vid Solnavägen är Hagalund en attraktiv stadsdel som nu även fått bättre interna kommunikationer.

Ja, detta är några av mina och Bergshamrapartiets visioner för 2030. Och delar ni dem, så får ni se till att vi får mandat i KF att förverkliga dem. 2030 är jag bara 83 år. Det är ju ingen ålder i Solna KF.

Björn Bränngård, #2 på Bergshamrapartiets valsedel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.